Malta

Stödcenter

HELPDESK - HELPDESK FÖR SOCIALA TJÄNSTER OM EU-MEDEL

1. Bakgrund: ESF+ & förvaltande myndighet

I ESF+-programmet för 2021-2027 strävar Malta efter att fortsätta bygga vidare på det stöd som tillhandahållits under tidigare programperioder och att återspegla de utmaningar som covid-19-pandemin medfört. Den senare har påverkat stabiliteten på arbetsmarknaden och tillhandahållandet av tjänster inom olika sektorer, däribland hälso- och sjukvård och utbildning, och den har också utsatt utsatta grupper, däribland människor som riskerar att drabbas av fattigdom, för ökade socioekonomiska risker. I detta sammanhang syftar investeringar inom ramen för ESF+-programmet till att stärka kapaciteten inom alla sektorer som omfattas av ESF+-förordningen, dvs. sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala sektorer, i syfte att förbättra och anpassa tjänsterna till nya och framväxande behov. Malta genomför ESF+ genom ett enda nationellt program.

Malta planerar att mobilisera sina ESF+-resurser för att direkt inrikta sig på behoven hos sårbara, missgynnade och marginaliserade grupper, särskilt barn, personer som riskerar fattigdom, utestängning och materiell deprivation, personer med funktionsnedsättning samt ungdomar och utländska medborgare, för att främja inkludering och integration. Programmet kommer också att förbättra, modernisera och öka tillgängligheten till utbildning, stärka insatserna för att bibehålla starka och stabila sysselsättningsnivåer samt främja nya sysselsättningsmöjligheter, särskilt för att minska löneklyftan mellan könen.

The Avdelningen för samordning av planering och prioriteringar (PPCD) är förvaltningsmyndighet för de europeiska och strukturella investeringsfonderna i Malta. PPCD ska inte förväxlas med avdelningen för fonder och program (FPD) som är en administrativ struktur som inrättats för att hantera förvaltningen av EU-fonder (med undantag av strukturinvesteringsfonderna Sammanhållningsfonden) och andra fonder som tilldelats Malta.

PPCD är en avdelning inom Parlamentariska sekretariatet för europeiska fonder (MEFL). Det parlamentariska sekretariatet för europeiska fonder (MEFL) är placerat inom Ministeriet för ekonomi, europeiska fonder och länder. Som en del av sin roll som förvaltande myndighet säkerställer PPCD också största möjliga öppenhet och information i samband med fonderna genom att anordna utbildningstillfällen, informationsverksamhet och kommunikation med medierna, potentiella sökande av finansiering och allmänheten i stort.

Inom parlamentets sekretariat finns också Avdelningen för mätningar och stöd som finns för att säkerställa en effektiv administration och implementering av EU-finansierade stödåtgärder till företag, genom effektiv samverkan med interna och externa intressenter. Divisionen har i uppdrag att säkerställa den strategiska ledningen, administrationen och genomförandet av EU-finansierade åtgärder för att stödja små och medelstora företag genom att fungera som "förmedlande organ" för åtgärder som finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och som nationell kontaktpunkt (NCP) för genomförandet av stödåtgärder som finansieras genom strukturfonderna.

För att åtgärda bristen på information om EU-finansiering Servizzi Ewropej f'Malta (SEM) skapades för att tillhandahålla utåtriktad verksamhet om EU:s politik och strategier och för att ge stöd vid ansökan om och genomförande av EU-finansierade projekt. Byråns namn återspeglar dess uppdrag och funktioner, nämligen att fungera som en "inkörsport" till EU-relaterade tjänster i Malta och Gozo, vilket gör det lättare för medborgarna att dra nytta av fördelarna med EU-medlemskapet.

2. PARTNERSKAPSAVTAL: MALTA 2021-2027

2.1 Sammanfattning av PA-prioriteringar

Malta kommer att få 817 miljoner euro i sammanhållningspolitiska medel under 2021-2027 för att stödja en hållbar utveckling av sin ekonomi i enlighet med vad som anges i Partnerskapsavtal som antagits tillsammans med kommissionen. Investeringarna inom sammanhållningspolitiken kommer att bidra ytterligare till att ta itu med skillnaderna i landet och göra den maltesiska ekonomin mer innovativ och konkurrenskraftig. EU-medlen kommer att stödja landets gröna omställning och energitrygghet samt dess digitala omvandling. Det kommer att förbättra människors färdigheter, sysselsättning och sociala inkludering.

I Maltas partnerskapsavtal fastställs de politiska valen för ESF+, ERUF, Sammanhållningsfonden, FRO och EMFAF samt hur dessa val ska bidra till uppnåendet av landets socioekonomiska mål (som beskrivs nedan) inom följande politiska målområden:

Mål 1: Ett mer konkurrenskraftigt och smartare Europa genom att främja innovativ och smart ekonomisk omvandling och regional IKT-anslutning
Mål 2: En grönare, koldioxidsnål omställning till en ekonomi utan nettoutsläpp av koldioxid och ett motståndskraftigt Europa genom att främja en ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, riskförebyggande och riskhantering samt hållbar rörlighet i städerna
Mål 3: Ett mer sammankopplat Europa genom ökad rörlighet
Mål 4: Ett mer socialt och inkluderande Europa - genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter
Mål 5: Ett Europa närmare medborgarna genom att främja en hållbar och integrerad utveckling av alla typer av territorier och lokala initiativ
Mål 6: Att göra det möjligt för regioner och människor att hantera de sociala, sysselsättningsmässiga, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av övergången till unionens energi- och klimatmål för 2030 och en klimatneutral ekonomi i unionen senast 2050, på grundval av Parisavtalet.

Samråd om hur EU-fonderna 2021-2027 kan bidra till Maltas behov genomfördes under 2020, varvid en rad tematiska och territoriella kommittémöten hölls. Viktiga intressenter var bland annat statliga enheter, relevanta organ som företräder det civila samhället och arbetsmarknadens parter samt miljöpartner. Ett samråd om ESI-fondernas program genomfördes med Maltas råd för ekonomisk och social utveckling, utöver olika breda offentliga samråd som inleddes för programmen 2021.

2.2 Total budget per fond och tema

Plattform för öppna data om sammanhållning

2.3 Sammanfattning av investeringsplanerna

Grön omställning, energitrygghet och konkurrenskraft

417 miljoner euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och den europeiska Sammanhållningsfonden kommer att bidra till att små och medelstora företag blir mer innovativa, digitala och konkurrenskraftiga, och främja en smartare ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

En stor del av medlen kommer att investeras i att säkerställa energieffektivitet och energilagringskapacitet i landet tack vare utvecklingen av en andra sammanlänkning av elnät till Italien i form av en högspänningskabel som går under havet. Detta kommer att öka elförsörjningen och elsäkerheten och bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.

Dessutom kommer 23,3 miljoner euro från Fonden för en rättvis övergång (JTF) kommer att vara investerat i elförsörjning för att minska koldioxidutsläppen från Grand Harbour och Malta Freeport.

En inkluderande arbetsmarknad, utbildning och hälsovård

Ungdomar och kvinnor kommer att få bättre tillgång till sysselsättning tack vare över 124,4 miljoner euro från Europeiska socialfonden Plus (ESF+). Denna fond kommer också att stödja innovativa undervisningsmetoder och inlärningsverktyg, inkluderande utbildning för utsatta grupper, såsom barn med funktionsnedsättning, och utbildning inom områdena grön och digital omställning.

Dessutom kommer Malta att stödja aktiv integration, lika möjligheter och icke-diskriminering av missgynnade grupper, såsom personer med funktionsnedsättning. Livsmedelsbistånd kommer också att erbjudas de sämst ställda. Dessutom kommer Malta att investera i sina hälso- och sjukvårdssystem genom att erbjuda utbildning till anställda inom hälso- och sjukvård, socialt skydd och omsorg, genomföra kampanjer för att öka medvetenheten om hälsosamma livsstilar och välbefinnande samt investera i hälsoforskning.

Hållbart fiske

21,8 miljoner euro från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EMFAF) kommer att främja tillväxten av en hållbar blå ekonomi, förbättra fiskerisektorns motståndskraft och underlätta sektorns gröna omställning genom att återställa och bevara akvatiska biologiska resurser och främja hållbart vattenbruk.

3. MALTAS PRIORITERINGAR

3.1 Utmaningar och möjligheter för Maltas utveckling

Malta är en av de mest tätbefolkade medlemsstaterna inom EU. Befolkningstätheten ökar ständigt i takt med att fler ekonomiska migranter bosätter sig på Malta. Dessutom är den kraftiga ökningen av inkommande turism som Malta upplevt sedan 2014 en annan viktig faktor som påverkar landets ekonomi och ökar trycket på dess miljö, infrastruktur och tjänster. Malta har en övervägande åldrande befolkning å ena sidan, men å andra sidan har antalet barn och ungdomar minskat, och Malta har en av de lägsta fertilitetssiffrorna i Europa.

I linje med globala trender har den inkommande turismen drabbats av ett betydande bakslag på grund av covid-19-pandemin. Pandemin har haft en aldrig tidigare skådad inverkan på Maltas ekonomi och dess offentliga finanser. Detta krävde ingripanden från regeringen för att stödja ekonomin och se till att krisen inte leder till långvariga skador på landets finansiella hållbarhet. De åtgärder som regeringen införde som svar på pandemin, tillsammans med arbetsmarknadens motståndskraft, säkerställde att höga sysselsättningsnivåer bibehölls.

3.2 Socioekonomiska behov

Arbetsmarknad

Utvecklingen på den maltesiska arbetsmarknaden har varit mycket positiv under de senaste åren, med ökande sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. Kopplingarna mellan kön och specifika typer av ekonomisk verksamhet är fortfarande tydliga. Sysselsättningen bland män dominerar i de flesta ekonomiska verksamheter, med en hög prevalens inom tillverkning och byggverksamhet. Kvinnors sysselsättning är högre inom finans- och försäkringsverksamhet, utbildning samt hälso- och sjukvård och socialt arbete. Sysselsättningen i Gozo ökade mellan 2009-2019, med den högsta andelen anställda som arbetar inom marknadstjänster. På samma sätt minskade antalet arbetssökande under de senaste åren. De senaste ekonomiska prognoserna från finans- och arbetsmarknadsministeriet tyder på att den maltesiska ekonomin förväntas återuppta sin positiva utveckling och tillväxt.

Sysselsättningsgrad och kön

Under 2019 hade Malta det största sysselsättningsgapet mellan könen i EU-27. Under 2019 var männens sysselsättning 7,5% högre än genomsnittet för EU-27, medan kvinnornas sysselsättning var 1,5% lägre. Regeringens program för gratis barnomsorg, som erbjuder gratis barnomsorg till föräldrar/vårdnadshavare som antingen förvärvsarbetar eller fortfarande studerar, har tillsammans med andra initiativ för att "göra arbete lönsamt" varit en viktig bidragande faktor till den ökade sysselsättningsgraden bland kvinnor. Även om den största löneskillnaden mellan könen observeras i åldersgruppen 65+, är den fortfarande märkbart hög i andra åldersgrupper. När det gäller egenföretagande är den kvinnliga andelen fortfarande jämförelsevis låg. Det finns därför utrymme för ytterligare insatser för att främja egenföretagande och upprätthålla den ökande tillväxten av kvinnliga sysselsatta.

Ungdomars sysselsättning och äldres deltagande på arbetsmarknaden

Malta har registrerat avsevärda förbättringar när det gäller ungdomar som varken arbetar eller studerar. I detta avseende har ungdomsgarantisystemet, som lanserades 2016, bidragit till att förbättra sysselsättningsgraden för ungdomar genom att tillhandahålla möjligheter av god kvalitet inom utbildning, praktik eller anställning. Maltas ansträngningar för att öka sysselsättningen bland unga och minska arbetslösheten bland unga måste dock fortsätta i linje med den nya ungdomssysselsättningspolitik som för närvarande håller på att utarbetas.

Programmet för äldre arbetstagare, som lanserades 2014, riktar sig till arbetsgivare som rekryterar personal i åldern 45-65 år som har registrerat sig för arbete. Även om sysselsättningsgraden för åldersgruppen 55-64 år har ökat sedan dess är det lokala genomsnittet fortfarande betydligt lägre än genomsnittet för EU-27. I detta avseende är det fortfarande viktigt att upprätthålla och öka sysselsättningsgraden för olika målgrupper, särskilt när det gäller kvinnors sysselsättning och äldre.

3.3 Social sammanhållning, fattigdom och materiella brister

Malta har genomfört flera åtgärder för att uppfylla sitt EU 2020-mål att lyfta 6 500 personer ur fattigdom, bland annat ytterligare investeringar i utbildning som en nyckel till social rörlighet, befrielse från inkomstskatt för låginkomsttagare, förmåner vid arbete och gratis barnomsorg. 2016 lanserade regeringen en åtgärd som innebär att arbetsgivare som anställer fler än 20 personer måste inkludera personer med funktionsnedsättning, motsvarande minst 2% av den totala arbetskraften. Denna åtgärd har bidragit till minskningen av antalet personer med funktionsnedsättning som registrerar sig för förmåner. År 2019 hade andelen som riskerar fattigdom och social utestängning, som är ett av de flerdimensionella fattigdomskriterierna för hållbar utveckling, minskat.

Trots detta löper de arbetslösa på Malta en hög risk att drabbas av fattigdom och social utslagning. Ålder och kön påverkar graden av fattigdom och materiell deprivation. I olika åldersgrupper är kvinnor mer utsatta för risk för fattigdom och social utestängning, med de lägsta andelarna registrerade för personer under 16 år och de högsta för 55+ år. Dessa trender är dock märkbara för båda könen. Detta tyder på ett samband med variabler relaterade till arbete och sysselsättning, såsom att vara en del av arbetskraften och att vara i arbetsför ålder. Lågutbildade upplever dessutom en högre risk för fattigdom och socialt utanförskap. Under 2019 löpte vuxna med lägre utbildningsnivå högst risk för fattigdom och social utestängning, och kvinnor löpte högre risk (31,9%) än sina manliga motsvarigheter (24,5%). Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto mindre är sannolikheten att barnet drabbas av fattigdom och social utestängning. I detta avseende är ytterligare utveckling av utbildningssektorn en nödvändig investering för ökad inkludering och social integration.

Andelen personer med funktionsnedsättning (16+) som hade svårt att betala sina boendekostnader på Malta uppgick till 4,0%, jämfört med 3,3% för personer utan funktionsnedsättning. När det gäller fattigdomsvariationer mellan distrikten låg utgiftsnivån i Southern Harbour, Gozo och Comino under det nationella genomsnittet 2015. I detta avseende är det fortfarande nödvändigt att ta itu med utsatta gruppers särskilda behov för att Malta ska kunna gå mot ett mer inkluderande samhälle.

När det gäller allvarlig materiell fattigdom, som är ett av de flerdimensionella fattigdomskriterierna för hållbar utveckling, var Maltas andel lägre än genomsnittet för EU-27. Kvinnor i Malta hade dessutom en högre andel som led av allvarlig materiell fattigdom än sina manliga motsvarigheter. År 2019 hade 5,9% av befolkningen inte råd med en daglig måltid med protein eller grönsaker. Livsmedelsbrist har allvarliga och omfattande konsekvenser för alla åldersgrupper. Dessa inkluderar: medicinska, sociala och ekonomiska problem som kan hindra utbildningsresultat samt att uppnå och behålla ett jobb som motverkar beroende av välfärdssystem och möjliggör en bättre livskvalitet. Ytterligare initiativ är därför nödvändiga för att säkerställa en hållbar integration av personer som lider av materiell fattigdom i samhället och för att garantera grundläggande försörjning och välbefinnande.

Under de senaste åren har andelen utländska medborgare på Malta ökat exponentiellt. Under 2018 uppgick antalet anställda utländska medborgare på Malta och Gozo till 67 596 personer, varav nästan 53% från EU-länder, 46% tredjelandsmedborgare (TCN) och 1% från Eftaländer. Även om löner, inkomster och levnadsvillkor för tredjelandsmedborgare i Malta, inklusive disponibel inkomst, utbildnings- och anställningsmöjligheter och bostäder, är mer gynnsamma än i andra EU-länder, är de som är anställda inom sektorer som byggverksamhet och turism förknippade med relativ fattigdom. Ytterligare initiativ är därför nödvändiga för att säkerställa en hållbar integration i samhället av personer som lider av materiell fattigdom och för att garantera grundläggande försörjning och välbefinnande.

3.4 Utbildning och fortbildning

Maltas demografiska tillväxt förväntas fortsätta under det kommande decenniet, vilket leder till ett ökat behov av digitaliserad och arbetsmarknadsrelevant skolundervisning för att upprätthålla Maltas ekonomi och fortsätta att främja en kultur av utbildning och livslångt lärande (LLL). Under 2019 låg andelen elever som slutar skolan i förtid på Malta fortfarande efter EU-27. Flera åtgärder har lanserats, bland annat integreringen av yrkesämnen och tillämpade ämnen i högstadieskolan, den så kallade "My Journey"-reformen, som syftar till att minska antalet avhopp genom olika pedagogiska metoder i den obligatoriska skolan. Samtidigt har införandet av nya reviderade kursplaner också bidragit till positiva trender på detta område. Engagemanget på grundskolenivå stärktes ytterligare genom införandet av digital teknik och e-innehåll. En riktad strategi för grundskoleelever med låg läs- och skrivkunnighet stöddes också genom undervisning utanför klassrummet under skoltid. Det är dock fortfarande viktigt med ytterligare stöd till unga för att de ska få de färdigheter som krävs för att komma in på och röra sig inom arbetsmarknaden och för att de ska kunna fortsätta med vidareutbildning.

Tillhandahållandet av högkvalitativa och erkända yrkesutbildningsprogram i Malta har förändrat utbildningslandskapet dramatiskt och har gett unga människor alternativa möjligheter. Utbildningsnivån på eftergymnasial nivå har också förbättrats avsevärt under de senaste åren. Deltagandet i utbytesprogram för studiemeriter behöver förbättras ytterligare i detta avseende, och trots de framsteg som gjorts krävs ytterligare insatser för att förbättra tillgången till och kvaliteten på grundläggande yrkesutbildning. När det gäller personer med funktionshinder finns det i Malta begränsade särskilda stödprogram för utbildning efter det att den obligatoriska skolåldern har passerats. Vuxenutbildning I Malta ökade vuxenutbildningen och deltagandet i utbildning, men å andra sidan hade Malta 2019 den näst högsta andelen vuxna med grundskoleutbildning. Därför är det fortfarande viktigt med stöd för att förbättra lågutbildade vuxnas färdigheter, vilket också beskrivs i landrapporten för Malta (2020).

Trots att arbetskraften har ökat under de senaste åren är det av yttersta vikt att arbetsgivarna kan omskola och behålla kvalificerade arbetstagare. En ökning av antalet forskare och humankapital som kan ta initiativ till och leda forskningsinitiativ är dessutom beroende av ett utbildningssystem som främjar övergripande färdigheter som kreativitet, kritiskt tänkande, produktivitet och problemlösning. Det är därför viktigt att förbättra inlärningen genom en mer studentcentrerad pedagogik för att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet och åtgärda kompetensbrister på arbetsmarknaden.

Den europeiska gröna given förväntas också ha en inverkan på arbetsmarknaden och den kompetens som krävs. Eurostat rapporterar att "sysselsättning inom sektorn för miljövaror och miljötjänster" är begränsad för Malta, men det indikerar också en procentuell ökning i denna sektor mellan 2014-2016. Att ha rätt kompetens är avgörande för övergången till en koldioxidsnål ekonomi, där tonvikten ligger på att förbättra nuvarande kompetens och utbildning för att tillhandahålla ny grön kompetens. En växande koldioxidsnål ekonomi kan bara blomstra om de anställda har rätt kompetens för att möta de krav som branschen kommer att ställas inför i framtiden.

3.5 Strategi och komplementaritet

Investeringar som stöds under ESF+ ska särskilt syfta till att främja en inkluderande social miljö i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter, främja en miljö som bidrar till en hälsosam arbetskraft och upprätthålla en ny generation av kvalitetsutbildning, samtidigt som man tar itu med de utmaningar som den nuvarande lågutbildade vuxna befolkningen står inför. ESF+-programmet kommer också att syfta till att ta itu med territoriella skillnader mellan Malta och Gozo. Med utgångspunkt i tidigare programperioder är regeringen fast besluten att öronmärka minst 10% av ESF+-programmet för Gozo. Dessa initiativ kommer särskilt att komplettera de övergripande och särskilt riktade investeringar i Gozo som ska stödjas inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

ESF+-åtgärder kommer att fungera som den huvudsakliga fonden som tillhandahåller utbildning och yrkesutbildning samt inkluderingsåtgärder. ESF+-åtgärder kommer därför att komplettera Eruf-insatser, främst inom den innovativa och smarta dimensionen och den sociala dimensionen, och investeringar i återhämtnings- och resiliensplanen (RRP), när det gäller att tillhandahålla den nödvändiga kombinationen av infrastruktur och kompetens för att möjliggöra jobb och tillväxt, tillgång till och förbättrad utbildning, hälsovård och sociala tjänster, FoI och entreprenörskap, den digitala övergången, tillsammans med åtgärder för att främja inkludering. Det kommer också att komplettera insatser inom ramen för den grönare, koldioxidsnåla dimensionen av Eruf och Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och investeringar i återhämtningsprogrammet när det gäller att tillhandahålla utbildning, omskolningsmöjligheter och pedagogik mot en grön ekonomi. ESF+-medel kommer också att komplettera gränsöverskridande och transnationella program på områden som rör grönt och digitalt samarbete, samt den sociala dimensionen.

Dessutom kommer ESF+-insatserna att komplettera insatserna inom asyl-, migrations- och integrationsfonden: migrationsfonden kommer att inriktas på integration av migranter och tredjelandsmedborgare i mottagningsfasen, medan ESF+ kommer att fokusera på långsiktig integration och delaktighet för olika utsatta målgrupper, inklusive tredjelandsmedborgare. Avgränsningen av insatser inom ramen för dessa två finansieringsinstrument kommer att säkerställa att EU-medlen fortsätter att maximeras på detta område.

Insatserna inom ramen för ESF+ kommer också att syfta till att komplettera Maltas prioriteringar när det gäller den gemensamma jordbrukspolitikens strategiska plan (CAP SP) och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EMFAF) program. Kompletterande åtgärder planeras för att främja forskning och utbildning inom fiske, vattenbruk, jordbruk och landsbygdsutveckling. Dessutom kommer regeringen att försöka maximera de potentiella synergierna med andra initiativ såsom Erasmus+ när det gäller rörlighet och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter när det gäller oväntade omstruktureringshändelser som kan påverka sysselsättningen på ett betydande sätt. Medan stöd inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd (TSD) kommer att sökas som den huvudsakliga källan för att stödja reformer och kapacitetsuppbyggnad, förutses också komplementaritet med ESF+ när det gäller genomförandet av åtgärder som kan härröra från TSD-projekt.

Stöd för HELPDESK

Samfinansierad av Europeiska unionen. De åsikter som uttrycks är dock endast författarnas och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens åsikter. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem.

Finansierad av Europeiska unionen. De åsikter som uttrycks är dock endast författarnas och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens åsikter. Varken Europeiska unionen eller den bidragsgivande myndigheten kan hållas ansvariga för dem.