Profilen nedan har utformats på grundval av det partnerskapsavtal som godkändes av Europeiska kommissionen den 29 juli 2021.
Det nationella utvecklingsprogrammet (NDP) för perioden 2021-2027 är uppbyggt kring fem pelare (politiska mål-SP):
SP4 "Ett mer socialt Europa genom att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter" -
Ett mer socialt Grekland genom investeringar i mänskliga resurser och genom att garantera lika tillgång till tjänster och varor av hög kvalitet är ett centralt mål för insatserna inom fjärde ramprogrammet.
Programperioden 2021-2027 omfattar 22 program (9 sektoriella och 13 regionala) som stöds av Eruf och EKT+, med följande budgetstruktur:
Programmen inom fjärde ramprogrammet enligt partnerskapsavtalet 2021-2027:
Inom ramen för SP4 kommer det sektoriella programmet för utveckling av mänskliga resurser - utbildning och livslångt lärande att genomföra åtgärder som rör sysselsättning, utbildning och livslångt lärande. Särskilt för livsmedelsbistånd och materiell brist (EBYS) kommer ett separat prioriterat område att skapas inom programmet för utveckling av mänskliga resurser, utbildning och livslångt lärande. I de regionala programmen från SP4 kommer projekt för hälsa, utbildning och social välfärd att genomföras av Eruf och av EKT+ alla åtgärder för fattigdom och social utestängning (tidigare T.S.9) som under ramprogrammet 2014-2020.
När det gäller täckningen av de minimikrav som definieras i EKT+ och som återspeglas i tabell 6.2 noteras särskilt följande:
Dessutom kommer de att finansieras av:
a) TDM-åtgärder för att hantera de socioekonomiska konsekvenserna av övergången, vilket är en viktig prioritering och kräver insatser för anpassning och utveckling av mänskliga resursers kompetens inom yrken och branscher som ingår i den övergripande diversifierade ekonomiska planering som DAM-programmet eftersträvar.
b) TAME-åtgärder som är inriktade på kortsiktig tidig integration (mottagning). Största möjliga synergi mellan NSRF-programmen och asyl-, migrations- och integrationsfonden, fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning kommer att eftersträvas främst genom den nationella samordningsmyndigheten, medan dubbelfinansiering kommer att undvikas genom det gemensamma förvaltnings- och kontrollsystemet och driftskompatibiliteten hos integrerade informationssystem för övervakning av insatser. När det gäller synergieffekterna av det politiska målet 4 med TAME kommer TAME främst att finansiera tidiga sociala integrationsinsatser med tonvikt på personer som bor i de första mottagningsstrukturerna, medan NSRF främst kommer att finansiera sociala integrationsinsatser på medellång/lång sikt för YTX och personer med invandrarbakgrund.
c) ETHAUS-åtgärder för att utveckla ny kompetens och förbättra arbetsvillkoren inom områdena CSR och hållbar blå ekonomi.
d) EJFLU-insatser för att stödja social integration, fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden. Kombinerade åtgärder som kan gälla stöd till nya jordbruksföretag, förstärkning av färdigheter, etablering av nya jordbrukare och förstärkning av åtgärder för jordbruk, miljö och klimat anses inte nödvändiga.
När det gäller kultur kommer man att sträva efter synergieffekter med programmet Kreativa Europa (både på bidragsnivå och på nivån för initiativ som t.ex: Europeiska kulturarvsplatser, kulturhuvudstäder, kulturarvspriser och arkitekturpriser).
Ett mer socialt Grekland genom investeringar i mänskliga resurser och genom att garantera lika tillgång till tjänster och varor av hög kvalitet i enlighet med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ett centralt mål för insatserna inom fjärde ramprogrammet. En av huvudprioriteringarna är att öka sysselsättningen av mänskliga resurser och förbättra anställningsbarheten genom insatser för att underlätta tillgången till arbetsmarknaden på grundval av individuella behov och minska obalansen mellan utbud och efterfrågan, med fokus på NEETs 15-29, långtidsarbetslösa, arbetslösa med låg och socioekonomisk, utbildningsbakgrund, invandrare och mottagare av internationellt skydd samt funktionshindrade.
En omorientering av den aktiva sysselsättningspolitiken genom den gradvisa övergången till en ny modell för genomförande av den offentliga arbetsförmedlingen på nationell nivå, med kontinuerligt tillgängliga åtgärder och starkt personligt stöd, en förstärkning av diagnosen av arbetsmarknadens behov, stöd till egenföretagande och kompetensutvecklingsinsatser för arbetslösa kommer att bidra till att målet uppnås. Utvecklingen av den sociala ekonomin och det sociala entreprenörskapet kommer att främjas som en del av en aktiv sysselsättningspolitik som bidrar till social och ekonomisk integration av individer och utsatta grupper. Främjandet av anpassning av egenföretagare, arbetstagare och företag till förändringar och aktivt åldrande genom rådgivning och utbildning med beaktande av bland annat kraven i den digitala och gröna ekonomin, står i fokus. För att främja kvinnors lika deltagande i arbetslivet kommer ytterligare åtgärder att väljas för att harmonisera yrkes- och familjeliv och främja innovativa affärsmodeller. För att hantera extraordinära förhållanden på arbetsmarknaden kan stödåtgärder genomföras.
Slutligen kommer särskild vikt att läggas vid ökad säkerhet och hälsa på arbetsplatsen i alla åldrar.
Ett viktigt alternativ är att öka vuxnas deltagande i inlärningsprocessen, höja kvaliteten och stärka utåtriktad utbildning på alla nivåer och livslångt lärande samt dess relevans för arbetsmarknaden. I detta sammanhang kommer tonvikten att läggas på användningen av verktyg som bygger på vuxnas individualiserade behov, på förbättrade studentprestationer, särskilt när det gäller moderna kunskaper och färdigheter, på användningen av ny teknik, på stärkandet av yrkesvägledning och rådgivningstjänster, på förbättringen av studieprogrammens kvalitet och på stärkandet av yrkesutbildningens effektivitet. I denna riktning samordnas de strategiska ramar som håller på att utarbetas för både yrkesutbildning och utbildning på alla nivåer, yrkesutbildning och livslångt lärande på nationell nivå för att övervaka, utvärdera och se över kompetensutvecklingen och ta itu med frågan om att förutse och anpassa kompetensbehoven i förhållande till arbetsmarknaden och för alla skeden i livet. Dessutom ligger fokus på att förbättra resultaten och stärka lika tillgång till och slutförande av kvalitativ och inkluderande utbildning på alla nivåer, särskilt för missgynnade grupper.
Skapande och uppgradering av infrastruktur och utrustning på grundval av kartläggning av behoven och säkerställande av tjänsternas kvalitet genom förbättrad styrning på alla nivåer, stärkt autonomi och färdigställande av den nationella ramen för kvalifikationer är också prioriterade områden.
Uppgradering och modernisering av institutioner och mekanismer för social solidaritet är ett viktigt alternativ i syfte att uppnå aktiv inkludering, minska inkomstskillnaderna och fattigdomsrisken med tonvikt på att minska barnfattigdom, social utslagning, könsdiskriminering och annan diskriminering.
Åtgärder för att säkerställa ökad tillgång till grundläggande och sociala varor och tjänster av hög kvalitet, åtgärder för att motverka segregation i utbildning och boende för de mest utsatta befolkningsgrupperna, inklusive barn, och utveckling av familje- och samhällsbaserade vårdtjänster är åtgärder i denna riktning.
Samtidigt förväntas moderniseringen och skapandet av infrastrukturer för socialt skydd utifrån identifierade behov samt rekreation, turism och kultur stärka utvecklingen, den sociala integrationen och den sociala innovationen.
The ERUF-investeringar i turism och kultur De kommer att ta hänsyn till besökarnas välbefinnande, respektera natur- och kulturmiljön och säkerställa destinationernas och företagens socioekonomiska utveckling och konkurrenskraft genom ett integrerat och holistiskt tillvägagångssätt.
Ett strategiskt val är att främja avinstitutionalisering och övergång från institutionsvård till familje- och samhällsbaserad vård för barn och personer med funktionshinder samt social integration för medborgare i marginaliserade grupper, t.ex. romer, invandrare och personer som får internationellt skydd, genom att ta itu med diskriminering, osäkra bostäder och deras deltagande i utbildning.
Det är fortfarande ett strategiskt alternativ att stärka arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer institutionellt så att de kan delta i större utsträckning och på ett betydande sätt i insatser för utbildning, sysselsättning och social integration.
Den katolska hälsovården täckning Som grundalternativ krävs PHY som fokus för hälsovårdsnätverket i samhället, betoning på förebyggande åtgärder i samband med aktivt och hälsosamt åldrande, institutionaliserad vård för sårbara och mottagliga grupper med bidrag till ekonomiskt och socialt skydd. Prioriteringar är också psykisk hälsa med tonvikt på barn och äldre och förebyggande av acklimatisering, uppgradering av personalens kompetens, de nya långtidsvårdstjänsterna, anpassning av tjänster, infrastrukturer och humankapital till geografiska och befolkningsmässiga särdrag, e-hälsa, hantering av hälsorisker på grundval av kartläggning av behoven. Upprätthållandet av resultaten stärks genom investeringar i SY i akutvård, särskilda sängar, rehabilitering och folkhälsostrukturer.
Digital omvandling, förbättra förvaltningen och administrationen av tjänsterna och bidra till att alla får tillgång till tjänster av hög kvalitet i ett effektivare system. Den nuvarande hälsokrisen visar att skyddet av folkhälsan är en grund för den sociala och ekonomiska sammanhållningen och är en utmaning för utvecklingen av motståndskraft.
I programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) planeras hälsoåtgärder.
Samfinansierad av Europeiska unionen. De åsikter som uttrycks är dock endast författarnas och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens åsikter. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem.