EU-medel tilldelas som en del av sjuåriga budgetperioder eller budgetplaner, och vi befinner oss precis i början av den nya budgetperioden 2021-2027. EU:s budgetram är den största hittills och uppgår till 1 824,3 miljarder euro, en mer än 25 miljarder euro är tillgängliga för Republiken Kroatien. De medel som tilldelas Republiken Kroatien för budgetperioden 2021-2027 uppgår till mer än 14 miljarder euro från den fleråriga budgetramen och något mer än 11 miljarder euro från NGEU (Next Generation EU).
Europeiska kommissionens partnerskapsavtal med Kroatien för perioden 2021-2027. omfattar medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Fonden för en rättvis omställning.
I förordningen om gemensamma bestämmelser (CPR) fastställs de viktigaste investeringsmålen för Europeiska unionen fram till 2027, samt den grundläggande ramen för utveckling av programdokument, genomförande, utvärdering, förvaltning och kontroll.
I förordningen fastställs fem politiska mål som återspeglar EU:s viktigaste prioriteringar: Ett mer konkurrenskraftigt och smartare Europa, ett grönare, motståndskraftigt och utsläppssnålt Europa, ett mer sammanlänkat Europa genom stärkt rörlighet, ett inkluderande Europa med en mer framträdande social komponent samt ett Europa närmare medborgarna.
1.1.1 ERUF
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) bidrar till att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåerna i olika regioner och minska eftersläpningen i de mest missgynnade regionerna, bland vilka särskild uppmärksamhet ägnas regioner som är utsatta för allvarliga och permanenta naturliga eller demografiska svårigheter, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet i ö-, gräns- och bergsregioner.
Stöd från ERUFpå med investeringar i infrastruktur, Verksamhet för tillämpad forskning och innovation, inbegripet industriell forskning, experimentell utveckling och genomförbarhetsstudier., investeringar i tillgång till tjänster, Produktiva investeringar i små och medelstora företag och investeringar som syftar till att bevara befintliga arbetstillfällen och skapa nya arbetstillfällen., utrustning, programvara och immateriella tillgångar, Nätverk, samarbete, erfarenhetsutbyte och aktiviteter som rör innovationskluster, bland annat mellan företag, forskningsorganisationer och offentliga myndigheter., Information, kommunikation och studier., och tekniskt stöd.
Under perioden 2021-2027. Europeiska fonden för regional utveckling (ERUF) kommer att fortsätta att bidra till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU:s medlemsländer och kommer att möjliggöra investeringar så att alla europeiska regioner är:
Genom att inkludera ytterligare 47,5 miljarder euro från EU:s Next Generation Fund har EU anslagit mer än 370 miljarder euro till sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningspolitik för perioden 2021-2027. Genom att använda Europeiska fonden för regional utveckling har Kroatien tillgänglig medfinansiering på 50-75% av projektets totala värde.
Finansieringsramen för Kroatien (2021-2027) uppgår till 5,54 miljarder euro.
Europeiska fonden för regional utveckling regleras per sektor Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden.
1.1.2 ESF+
Europeiska socialfonden+ (ESF+) är EU:s viktigaste instrument för att investera i människor och system inom sysselsättning, utbildning och social inkludering, vilket stöder ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Investeringar från ESF+ bidrar till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. ESF+ är också en av grunderna för EU:s socioekonomiska återhämtning efter coronapandemin, då deltagandet på arbetsmarknaden minskade, utbildnings- och hälso- och sjukvårdssystemen stod inför många utmaningar och ojämlikheten ökade. ESF+ kommer att vara ett av de viktigaste instrumenten för att hjälpa medlemsländerna att lösa dessa problem. ESF+ är EU:s viktigaste finansiella verktyg för att stärka unionens sociala dimension. Kroatien använder detta instrument för att genomföra nationell kvalitetspolitik genom olika projekt som syftar till att öka utbildningen och sysselsättningen för kroatiska medborgare. Huvudsyftet med ESF+ är att bidra till ett mer socialt Europa och göra den europeiska pelaren för sociala rättigheter till verklighet i praktiken. ESF+ bidrar till ekonomisk och social konvergens i hela Europa. Finansiering från ESF + kommer också att bidra till genomförandet av sysselsättningsriktlinjer enligt definitionen i den europeiska planeringsterminen för politisk samordning och det övergripande målet om smart, inkluderande och hållbar tillväxt efter 2020 (FN: s mål för hållbar utveckling), såsom att säkerställa en hög nivå av människors hälsa. Initiativet kommer att bidra till att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, höja levnadsstandarden, underlätta arbetskraftens rörlighet och öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Samfinansieringsgraden är från 50 till 85% av det totala värdet av projektet.
Finansieringsramen för Kroatien (2021-2027) uppgår till 1,98 miljarder euro.
Tematisk koncentration av fonden: utbildning och livslångt lärande; arbetsmarknadens effektivitet och lika tillgång till kvalitet sysselsättning, social integration, hälsa och fattigdomsbekämpning.
Följande kan finansieras från fonden:
Europeiska socialfonden Plus regleras per sektor Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013.
ERUF i Kroatien tjänar främst till att uppnå mål från två program: programmet för konkurrenskraft och sammanhållning 2021-2027 och det integrerade territoriella programmet 2021-2027.
Politiskt mål 1: Ett mer konkurrenskraftigt och smartare Europa genom att främja innovativ och smart ekonomisk omvandling och regional IKT-anslutning;
Motivering till valet av politiskt mål: I enlighet med rådets rekommendationer om det nationella reformprogrammet för 2019 och 2020 vidtas åtgärder för att fokusera på tillväxten av investeringspolitiken för forskning och innovation, med beaktande av regionala skillnader, åtgärder för att främja förvärv av färdigheter, åtgärder för att öka tillgången till digital infrastruktur och tjänster samt ytterligare investeringar i bredbandsinternet. Politiken valdes med hänsyn till riktlinjerna för investeringar från rapporten för Kroatien 2019, där bland annat följande identifierades som prioriteringar: förbättring av innovationsresultat och antalet innovativa företag inom området smart specialisering, samt investeringar i färdigheter inom det ovannämnda området, aktiviteter som kommer att bidra till kommersialisering av forskningsresultat, främjande av interoperabla e-tjänster och deras användning bland medborgarna samt integration av digital teknik i små och medelstora företag, framsteg i globala värdekedjor, förbättring av kvaliteten på stödinstitutioner och affärsmiljö för entreprenörskap. Verksamhet som rör detta mål kommer också att bidra till att minska skillnaden i regional BNP per invånare för att minska skillnaderna mellan de mest utvecklade och minst utvecklade regionerna.
Politiskt mål 2: Ett grönare, motståndskraftigt och utsläppssnålt Europa som övergår till en ekonomi med nettonollutsläpp av koldioxid genom att främja en ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, cirkulär ekonomi, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, riskförebyggande och riskhantering samt hållbar rörlighet i städer.
Motivering till valet av politiskt mål: När det gäller hållbar utveckling har den europeiska gröna planen satt upp ett ambitiöst mål om att omvandla EU:s ekonomi mot en hållbar framtid och uppnå en klimatneutral och cirkulär ekonomi senast 2050. För att bidra till övergången till en ekonomi utan nettoutsläpp av koldioxid, på grundval av den nationella energi- och klimatplanen, har man valt ut politik som syftar till övergången till ren och rättvis energi, inklusive användning av förnybara energikällor, utfasning av fossila bränslen i byggnader och ekonomin, inrättande av smarta energinät, utveckling av den gröna och blå ekonomin, anpassning till klimatförändringarna och begränsning av deras effekter, förstärkning av förebyggande och hantering av risker och naturkatastrofer, hållbar utveckling av vattenförsörjning och avlopp, övergång till en cirkulär ekonomi, stärkt biologisk mångfald, inklusive genom utveckling av grön urban infrastruktur, och främjande av hållbar rörlighet i städerna. Alla dessa utvalda politikområden kommer att bidra till den gröna omställningsprocessen.
Politiskt mål 5: Att föra Europa närmare medborgarna genom att främja en hållbar och integrerad utveckling av alla typer av områden och lokala initiativ..
Motivering till valet av politiskt mål: Politiken valdes med beaktande av riktlinjerna för investeringar från bilaga D till rapporten för Kroatien 2019, som bland annat fastställer prioriterade behov för att stärka de ledande ekonomiska centrumens roll som drivkraft för regional tillväxt och hållbar och integrerad utveckling av deras funktionella områden, samt behovet av investeringar i syfte att minska ojämlikheten mellan regioner och med beaktande av geografiska särdrag (öar), uppmuntra ekonomisk verksamhet och ansluta dem till ledande utvecklade centrum med tonvikt på öarnas energimässiga självförsörjning.
Detta program är kopplat till prestationspolicyn mål 4: Ett mer inkluderande Europa med en mer framträdande social komponent genom genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Motivering till valet av politiskt mål: Kroatien står inför många utmaningar när det gäller sysselsättning, sociala frågor och kompetens, varav vissa fortfarande påverkas av konsekvenserna av covid-19-pandemin. Alla investeringar kommer att följa principerna om att förhindra segregering och diskriminering, med tonvikt på att främja tillgången till vanliga inkluderande tjänster inom utbildning, bostäder, sysselsättning, hälso- och sjukvård och social omsorg. Sysselsättningsgraden ökade från 57,2 år 2013 till 68,2% år 2021, medan HR-målet för EU:s pelare för sociala rättigheter till 2030 är 75%. Tillgången till arbetsmarknaden är särskilt svår för kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Under 2018 avsattes 0,72% av BNP för aktiva sysselsättningspolitiska åtgärder (MAPZ), mindre än de flesta andra medlemsländer. För att förbättra resultaten på arbetsmarknaden är det nödvändigt att stärka utbildnings- och omskolningsåtgärder. Andelen barn som deltar i förskoleutbildning är en av de lägsta, 81,8% (EU 95,2). 69% av romska barn i åldern 3-6 år går inte på dagis eller förskola. Mer än 60% av studenterna inom yrkesutbildningen får ingen arbetslivserfarenhet under skoltiden, och det är nödvändigt att säkerställa stöd till yrkesutbildningen när det gäller relevans och kvalitet. Risken för fattigdom är 20,5% (EU 21,5), mer uttalad i vissa grupper, och HR-målet för EU:s pelare för sociala rättigheter är att minska risken för fattigdom eller social utestängning med 298 000 personer fram till 2030. I Kroatien har fattigdom en stark territoriell dimension. De specifika behoven i områden som hotas av fattigdom är relaterade till deras geografiska egenskaper, socioekonomiska faktorer och långvarig nedbrytning, vilket gör att de inte kan använda sin potential. Avinstitutionaliseringsprocessen har intensifierats under de senaste 10 åren och framsteg har gjorts, men fortfarande har mer än 20% av barn utan tillräcklig föräldraomsorg, med beteendeproblem, utvecklingssvårigheter och mer än 80% av personer med psykiska funktionsnedsättningar en institutionell vårdform. Endast 3,68% av de äldre över 65 år bor på äldre- och handikapphem, medan hemtjänsttjänsterna är otillräckliga. Långtidsvården är otillräckligt utvecklad och kraftigt institutionaliserad (HR 2019. emissioner 3,03%; EU 16,11%), 13% av vårdberoende personer får institutionell vård, 14% officiell hjälp i hemmet. Brist på och regional ojämnhet i sociala tjänster påverkar barn, ungdomar, familjer med risk för fattigdom och social utslagning, personer med funktionshinder, äldre, hemlösa, offer för våld i hemmet, människohandel, personer med missbruksproblem.
Covid-19-pandemin och två förödande jordbävningar i Kroatien präglade 2020 och 2021. De åtgärder som vidtogs på nationell nivå under covid-19-krisen anpassades framgångsrikt till EU:s instrument för att bevara arbetstillfällen och medborgarnas hälsa, men pandemin antas ha en betydande inverkan på vissa utsatta grupper i samhället, särskilt när det gäller tillgången till hälso-, social- och utbildningstjänster. Programmet Effektiva mänskliga resurser 2021-2027 syftar bland annat till att bidra till återhämtningen från krisen för att Kroatien ska kunna fortsätta de utvecklingstrender som rådde före pandemin. I genomförandet av ESF-programmet 2014-2020. partnerskap med arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället (CSO) visade full potential för att uppnå de uppsatta målen för programmet. Genom genomförandet av aktiviteter har arbetsmarknadens parter och civilsamhällesorganisationer möjlighet att utveckla sin kapacitet att uppnå ESF+-målen. CSO är särskilt aktiva när det gäller att tillhandahålla sociala tjänster och genomföra aktiviteter för social integration av utsatta grupper, och arbetsmarknadens parter är en viktig intressent på arbetsmarknaden. Investeringar från ESF + -programmet kommer att bidra till balanserad regional utveckling. Med tanke på de betydande regionala skillnaderna i behov inom områdena sysselsättning, social integration, utbildning och hälsa, kommer ESF + -investeringar att ha en regional / lokal karaktär när man utformar insatser, med hänsyn till specifika lokala och regionala behov. Detta gäller särskilt sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, där investeringar kommer att göras baserat på kartläggning av behov på lokal nivå (Zajeli, samhällstjänster, personliga assistenter etc.).
Samfinansierad av Europeiska unionen. De åsikter som uttrycks är dock endast författarnas och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens åsikter. Varken Europeiska unionen eller den beviljande myndigheten kan hållas ansvariga för dem.